Del 26
Irjana hoppade till lite vid Kediras röst och snodde runt så häftigt att hennes klänningskjol slog emot och välte omkull diverse objekt som stod på golvet.
"Jag känner väl igen mitt eget folk!" utropade Irjana och slog armarna om Kedira samtidigt som affärens temperatur gick tillbaka till normalt. "Dina kläder säger mig att du är från inlandet, från en värld så olik kusten. Men ändå är vi samma folk!"
Sedan mindes hon plötsligt Maolo.
"Gör dig själv användbar!" sa hon befallande medan hon släppte Kedira och rotade fram ett paket från bakom disken. "Det här ska till vårt folk i väst! Ta det till dem!"
Maolo bara stirrade på Irjana som om hon var galen utan att röra sig, så Irjana tryckte paketet i famnen på honom och körde sen ut honom och Kedira på gatan.
Carys funderingar bröts raskt då Maolo och Kedira snubblade ut genom porten, av allt att döma utkörda i hast av Irjana. Hamnskiftare! Alltid lika instabila i humöret! När dörren slagits igen vände sig Carys till Maolo och frågade: "Är hon alltid sådan? Vad var det hon reagerade så kraftigt på?"
Kedira blev lite lätt förvånad när hon såg att Carys fortfarande stod kvar utanför butiken men hon var för upptagen med att ta in det Irjana hade sagt för att ta någon större notis om det. 'Vårt folk... menar hon mitt och hennes, eller inkluderar hon även Maolo? ... Om jag följer med väster ut får jag väl veta förr eller senare.'
Trots att hon just avslutat en lång resa såg hon fram emot att ge sig av igen. Det fanns inget så uppiggande som att vara på resande fot.
//Kläms
"Jag känner väl igen mitt eget folk!" utropade Irjana och slog armarna om Kedira samtidigt som affärens temperatur gick tillbaka till normalt. "Dina kläder säger mig att du är från inlandet, från en värld så olik kusten. Men ändå är vi samma folk!"
Sedan mindes hon plötsligt Maolo.
"Gör dig själv användbar!" sa hon befallande medan hon släppte Kedira och rotade fram ett paket från bakom disken. "Det här ska till vårt folk i väst! Ta det till dem!"
Maolo bara stirrade på Irjana som om hon var galen utan att röra sig, så Irjana tryckte paketet i famnen på honom och körde sen ut honom och Kedira på gatan.
Carys funderingar bröts raskt då Maolo och Kedira snubblade ut genom porten, av allt att döma utkörda i hast av Irjana. Hamnskiftare! Alltid lika instabila i humöret! När dörren slagits igen vände sig Carys till Maolo och frågade: "Är hon alltid sådan? Vad var det hon reagerade så kraftigt på?"
Kedira blev lite lätt förvånad när hon såg att Carys fortfarande stod kvar utanför butiken men hon var för upptagen med att ta in det Irjana hade sagt för att ta någon större notis om det. 'Vårt folk... menar hon mitt och hennes, eller inkluderar hon även Maolo? ... Om jag följer med väster ut får jag väl veta förr eller senare.'
Trots att hon just avslutat en lång resa såg hon fram emot att ge sig av igen. Det fanns inget så uppiggande som att vara på resande fot.
//Kläms
Kommentarer
Trackback
