Del 13

Maolo tog kort emot Kediras hand och började sedan undersöka omgivningen på samma tankfulla och lite skeptiska vis som han tog sig an livet i allmänhet. Efter att ha mumlat och orienterat sig en stund började han plötsligt gå mot stadskärnan. Han såg sig över axeln för att försäkra sig om att de andra följde efter och fortsatte sedan.
   Innan de kom till Kellias kärna svängde Maolo av mot vattnet igen, in i de lite trängre och mörkare kvarteren.
 
 
Att följa efter Maolo genom mörka gränder kändes ganska olustigt, speciellt då dessa kantades av ljusskygga figurer med tveksamma avsikter. Carys slöt för säkerhets skull handen om några av de släta metallstycken hon alltid bar med sig, blev situationen hotfull skulle de komma till god nytta. Skumraskaffärer var knappast något nytt för henne, men det fanns ingen ursäkt för att vara oförsiktig i situationer som denna.
 
 
Kedira kände av Carys osäkerhet och skärpte uppmärksamheten lite extra för att vara beredd på vad som än kunde tänkas hända. Men hon litade på att Maolo visste vad han gjorde och var inte särskilt orolig att något otrevligt skulle inträffa. Dessutom var hon säker på att hon kunde försvara sig om det skulle behövas.



//Kläms

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0